Idrottshallen i staden
Under det senaste halvåret har vi varit på invigning av tre idrottshallar som vi ritat. Alla placerade i utvecklingsmiljöer där de får en framträdande plats i stadsbilden. Något som gör att de med sin aktivitet kan berika ett urbant sammanhang. Detta är ett trendbrott efter en period då idrottshallar ofta placerats i periferin. Vi har länge förespråkat en mer central roll för idrottshallar och därför är det extra roligt att vi nu kan se det realiserat i flera projekt.
Två idrottshallsspecialister från AIX, Klas Eriksson och Lars Johansson, berättar lite mer om sina tankar kring idrottshallar och deras roll i samhället.
Vad är viktigt när man placerar en idrottshall i en stadsdel?
Klas: En idrottshall är en byggnad med stor volym som påverkar omgivningen. Det är viktigt att vara omsorgsfull vid både placering och formgivning då den kommer att vara ett påtagligt inslag i stadsbilden.
Lars: Entréer måste utformas med stor eftertanke och rätt placerade kan de på ett positivt sätt bidra till ett levande gaturum. I Hjorthagen placerade vi hallen i en sluttning för att införlivas i den nya stadsdelen. Entrén ansluter till Gasverksvägen och skolgården, samtidigt går det att via trappa och hiss i hallen, nå stadsdelens gamla befintliga idrottsplats ovanför.
Vad finns för utmaningar i det?
Lars: En stor byggnad kan med rätt hantering förstärka och förbättra stadsbilden, men utan nödvändig arkitektur får den lätt motsatt effekt. Därför lägger vi mycket kraft och eftertanke på att hallen ska finna sin plats och på ett följsamt sätt möta andra funktioner i staden, till exempel rörelsestråk. Det får inte bli en anläggning bara för de invigda, man ska kunna hitta till och känna igen hallen som en mötesplats och ett naturligt centrum.
Vad finns för skillnader i utformning och placering om man jämför med tidigare?
Klas: Förr var en idrottshall ofta en betydande byggnad med hög status. Av ekonomiska skäl gick vi in i en period under 2000-talet då det byggdes enklare och mer perifert placerade hallar. De senaste åren har dock flera idrottsanläggningar utvecklats i redan byggda miljöer med krav på gestaltning. Ambitionen har varit att hallen ska vara en del av omgivningen och välkomna besökare. Det är roligt att utvecklingen gått åt det hållet. Det ger positiva tillskott till både stadsbild och folkhälsa.
Vad tror ni om utvecklingen framöver?
Lars: Vi har själva tagit initiativ till skisser där hallar samlokaliseras med till exempel bostäder, kontor och andra verksamheter. Tanken och förhoppningen är att det ska fungera att hänga i idrottshallen även om du inte har en bokad tid. Hallen kan bli en samlande punkt som effektivare leder ungdomar till meningsfulla aktiviteter. Vi vill komma bort från slutna anläggningar där ett passerkort är enda vägen in. Idrottsförvaltningens budget tillåter inte att anläggningarna är bemannade och kan ta emot andra än idrottare så det kräver samverkande verksamheter för att fungera. Kanske bibliotek, sportaffärer, caféer eller liknande?
Klas: Stockholms behov av idrottshallar är stort men kostnaderna att bygga är en flaskhals. En idrottshallhall kostar 100-150 miljoner och budgetarna från Stadshuset är begränsade. Med integrerade lösningar finns möjligheter för privata byggherrar att investera och hyra ut till staden. Vi har lagt fram sådana förslag till privata aktörer och tror att det kan bli ett framtida tillvägagångssätt.
