Klimatberäkning, krångligt eller?

Sedan 2022 gäller krav på klimatdeklaration vid uppförande av nya byggnader. Det innebär att byggherrar ska redovisa vilken påverkan på klimatet en ny byggnad har. Det finns ännu inget gränsvärde från Boverket men flera certifieringar har infört krav med gränsvärden. Vi hör hur många upplever det som rörigt och svårt att veta hur projektering och beräkning skall göras för bästa resultat, både för låg klimatbelastning och för att projekt inte skall riskera att få oväntade merkostnader. Andra beställare ligger långt fram och är aktiva med tydliga klimatkrav i sina upphandlingar. En av dessa är Tyresö kommun där vi under ett par år haft uppdrag och tillsammans resonerat kring vilka krav som kan ställas i projektering och upphandling samt hur klimatkrav och certifieringar förändrats. Vi har också gjort klimatberäkningar på befintliga byggnader i kommunen. Kommunen har genom beräkningarna fått underlag för sin klimatförflyttning. 

Vi har låtit Torbjörn Winroth, som är specialist på våra klimatberäkningsverktyg, och Karin Löfgren, som är hållbarhetsansvarig hos AIX, svara på några frågor om hur vi arbetar strukturerat med beräkningar och projektering för låg klimatbelastning.

Torbjörn Winroth, vad är en Klimatdeklaration?

– Det är den redovisning av de klimatutsläpp en byggnad orsakar som byggherren ska lämna in för att få slutbeskedet när byggnaden är klar. Idag finns inget gränsvärde för detta utsläpp men det kommer att införas inom något år.

Vad kan man uppnå med att göra klimatberäkningar?

– Man ska helst göra en tidig beräkning redan i programskedet för det är då justeringar inte är kostsamma. Därefter kan man besluta om projektmål och kravställa så att alla arbetar gemensamt mot detta. Ju mer erfarenhet både vi och beställare får av beräkningar desto mer vet vi hur vi ska välja material och metoder för att på riktigt minska klimatutsläppen. Det är faktiskt roligt!

Vilken information behövs för att genomföra en klimatberäkning?

– Vi behöver materialtyp och mängd material i byggnaden. Det gäller att välja rätt detaljeringsnivå beroende på var i projektet man befinner sig och vad man ska använda resultatet till. I början är vi ute efter grova nivåer och riktningar, inte exakta siffror. Vi behöver veta om vi rimligen når en budget eller inte.

Finns det olika typer av beräkningar?

– Ja, ju tidigare ju mer schabloner och förenklingar. I senare skede kopplas beräkningen tajtare till kalkylen. Vi behöver samarbeta öppet i projekten. Om allt fungerar kan vi nå riktigt bra resultat. Det finns många program att välja mellan och vi behöver lite olika information för olika skeden.

Vi har nyligen gjort en klimatberäkning för Tyresö Kommun – kan du berätta lite mer om detta?

– Vi arbetar med anpassade typförskolor i kommunen. Vi gjorde en beräkning på den första typförskolan som färdigställdes innan kravet på klimatberäkningar trädde i kraft. Detta visade att skolan stod sig väldigt bra i förhållande till kraven i den nya miljöbyggnadscertifieringen. Detta var ett fint kvitto på att kommunen tänkt rätt när de beställde förskolan. Nu gäller det att förvalta det positiva och följa upp och förbättra i kommande projekt.

Karin Löfgren, vad har AIX för metod för att minska klimatbelastningen i våra uppdrag?

– Vi arbetar metodiskt från flera håll. Vi vet vilka material vi kan använda för att få ett lågt klimatutsläpp men det är ett lagarbete mellan alla inblandade i ett projekt. Vi kan hjälpa till att sätta klimatmål, att beräkna tidiga förstudier med flera olika scenarios och därefter kan vi hålla workshops, samordna projektering och ansvara för bevakning av klimatvärden i projekteringen. Det är viktigt att få med klimatkraven över till upphandlingen så att entreprenören får möjlighet att delta med sin kunskap också. Den viktigaste frågan är givetvis ifall vi som arkitekter kan lösa en uppgift med mindre nybyggnation!

Vad är på tapeten just nu?

– I många av de klimatnätverk vi jobbar i har det satts gränsvärden med nettonoll till 2030. Vi får då gränsvärden under 100 kg CO2e/m2 och då blir det tydligt att vi måste ta in återbruk och cirkulära processer för att hamna rätt. Därför är det nödvändigt att koppla samman klimatberäkning med cirkularitet och att sluta riva så som vi gör idag. Den nya standarden ISO 14068:2023 innebär äntligen ett ramverk för bland annat hur vi ska räkna på biogen inlagring och kompensation av de utsläpp som är oundvikliga. Detta tror jag kommer att öppna upp för mycket positiv innovation och ge goda möjligheter för klimat och ekonomi att gå hand i hand framöver.

Kontaktperson