Stadsutveckling med återbruk av Älvsjömässan

I DN berättade nyligen Stockholms stads finansborgarråd Karin Wanngård om stadens plan för utveckling av stadsdelen Älvsjö. Planen innebär att man ersätter Älvsjömässan med bostäder. En utbyggnad av området är väl motiverad då Älvsjö redan har goda kommunikationer som i en nära framtid kommer byggas ut än mer. Området ska bli tätt, tryggt och livfullt med ett stort utbud av allmänna platser för idrott, umgänge, lek och rekreation.

Vad bör man i Älvsjö särskilt ta hänsyn till för att förverkliga en verkligt pluralistisk och socialt hållbar stadsdel? Vi vill lyfta två aspekter, de unika förtjänsterna av att både kunna återbruka etablerade rumsliga förutsättningar för multifunktion och betydelsen av att tillvarata den identitet som redan finns på platsen.

Älvsjömässans byggnads- och infrastruktur kan, som våra kollegor på arkitektkontoret Urban Design också framfört (tidskriften Plan #4 2023) återbrukas, förnyas och bearbetas för att bli en tät väv av byggnader och stadsrum som gör miljön levande över dygnets alla timmar.

Mässbyggnaderna med tillhörande lastgator och bilparkeringar går att utveckla för att erbjuda lokalisering till verksamheter med ett mycket brett innehåll. Ensemblen av värdefulla byggnadsstrukturer behöver inte beskrivas som ett lönsamhetsproblem, den kan omformas för att stärka blandstaden. Här finns plats för många olika funktioner, förutom fortsatt utställningsverksamhet, även möten, konferenser, idrott, simhall, kultur, kontor och bostäder.

I en bearbetad struktur kan man foga in husvolymer som innehåller olika typer av lägenheter. Sammanhanget är som gjort för att tänka nytt och arbeta med visioner om framtidens socialt mer hållbara bostäder som drar fördel av den omedelbara förbindelsen med mötesplatser och offentliga lokaler. Närheten till friskvård, bad, träning och rekreation mitt i ett idrotts- och kulturcentrum kan bli en självklar och tillgänglig kvalitet. Befintliga foajéer och inomhusstråk leder tanken till gemensamma vardags- och arbetsrum.

Bostäderna får också ett idémässigt viktigt innehåll genom att vara lokaliserade i en återbrukad mässmiljö. De erkänner, tillvaratar och utvecklar en redan etablerad mötesplats. En lätt förbisedd men betydande del i ett sådant återbruk är det värde som ligger i namnet Älvsjömässan. Namnet har som nämnts stor betydelse som identitet för stadsdelen Älvsjö. Med sin associativa mångtydighet är det en lämplig utgångspunkt för en transformation av området som stärker social hållbarhet och mångfald.

Namnet Älvsjö talar om att platsen inte bara är förknippad med en sjö. Egennamnet berättar också om dimslöjor som svävar över Älvsjömarkerna kalla höstmornar. I de presenterade byggnadsplanerna vill man utreda tippning av sprängsten för att kunna bebygga våtmarken.

I en stadsutveckling med känsla för platsens värden och karaktär är det mer hållbart och kan leda till en vackrare miljö om våtmarken utnyttjas för utomhusaktiviteter samtidigt som man återbrukar de befintliga mässbyggnadernas grundläggning och hårdgjorda ytor för bebyggelse. Resonemanget kan öppna för andra lösningar som är gynnsamma för de efterfrågade bostadskvarteren.  

Älvsjö IP ligger till stora delar på bättre mark för grundläggning än området vid mässan, med fördel kan den därför användas för lokalisering av bostäder. Här kan man sannolikt bygga mer ekonomiskt i jämförelse med att tvingas till dyra grundläggningskostnader i våtmarksområdena närmare mässan. De fotbollsplaner och öppna verksamhetsytor som idrottsplatsen idag utgörs av kan flyttas och placeras på den öppna men sanka marken i anslutning till mässbyggnaderna.

Återbrukade mässbyggnader för multifunktion kan inrymma de idrottshallar som Karin Wanngård nämner att man vill placera i ett nyanlagt parkstråk på den befintliga idrottsplatsen, ett förslag som innebär att fotbollsplaner och andra utomhusytor måste hitta ny lokalisering.

70 000 kvadratmeter utställningsyta motsvarar teoretiskt drygt 40 normalstora idrottshallar. Det goda kommunikationsläget i Älvsjö motiverar att Stockholms stad lokaliserar ett antal hallar och kanske även ett bad i Älvsjömässan. Då kan man tillgodose ett stort behov av idrottslokaler som det idag är svårt att hitta mark till i kommunens andra stadsdelar. Hallarna kan dessutom med sitt läge i omedelbar anslutning till öppna idrottsytor komplettera dessa med rum för omklädning och annan service.

Området närmast nordost om mässans byggnader, Sjöängen nedanför den medeltida Brännkyrka kyrka, är en naturlig plats att utveckla som grönområde och park. Centrala Älvsjö, Liseberg och Örby slott saknar idag ett sammanhållet och medvetet planerat grönområde. Det kan få unika kvaliteter genom att fokusera på våtmarken, både som ekologisk funktion och gestaltat uttryck.

Ett sådant tillvaratagande av platsens förutsättningar blir ett tillskott inte bara för tillkommande bostäder utan även för besökarna till olika verksamheter i en återbrukad Älvsjömässa. En bearbetning av omgivningen med gångbroar och ekodukter över både trafik och våtmark bidrar till att läka samman det trasiga landskap en okänsligt anlagd infrastruktur har skapat.

Parken med inslag av öppna idrottsytor har möjlighet att överbrygga och skapa samband i ett stort område. Det kan sträcka sig hela vägen från Östberga, Örby slott, Brännkyrka kyrka, Sjöängen, genom mässområdet ända fram till Älvsjö gård, stationsområdet och nuvarande Älvsjö IP. En återbrukad Älvsjömässa omgiven av Älvsjö våtmarkspark kommer att kunna lyfta fram de både fysiskt befintliga och omätbara värden som finns etablerade i området. 

Älvsjömässan har i drygt femtio år haft stor betydelse för stadsdelens näringsliv. Ett antal hotell med restauranger har växt upp på platsen och mässans eget behov av servicepersonal har inneburit ett socialt viktigt utbud av tillgängliga jobb. Förutom mässor, möten och konferenser har hallbyggnaderna vid flera tillfällen visat sig lämpliga för både idrotts- och kulturevenemang. Älvsjömässan har gett plats för operauppsättningar som Verdis Aida och elittennis när Stockholm Open drog storpublik under epoken för det svenska tennisundret. Älvsjömässan sammankopplas inte bara med kommersiella aktiviteter. Platsen har också använts för sammankomster där Sverige, Stockholm och stadsdelen Älvsjö bjudit in internationella politiker och ledande forskare.

Älvsjös järnvägsstation byggdes 1879 och blev utgångspunkt för ett villasamhälle med inslag av flerbostadshus. Pendeltågens etablering av en snabb förbindelse med centrala Stockholm ledde till att Stockholmsmässan 1971 flyttade till Älvsjö. Byggnaden kom snart att i folkmun kallas för Älvsjömässan vilket har bidragit till stadsdelens identitet som ett besöksmål för hela Sverige.

Mässbyggnaderna gestaltades ursprungligen av ELLT, ett av landets främsta arkitektkontor vid den tiden. Byggnaderna har senare kompletterats med nya hus projekterade av andra arkitektkontor, däribland Rosenbergs Arkitekter som ritade utbyggnaden, nya fasader samt det hotell som ligger i direkt anslutning till mässan. Idag är Älvsjömässan Nordens största mässanläggning med sammanlagt 114 000 kvadratmeter lokaler och 70 000 kvadratmeter utställningsytor.