Utvecklar med ett stadigt öga på historien

Nyligen blev vår vd Erik Torvén intervjuad av Fastighetsvärlden om bland annat betydelsen av att se bakåt för att hitta rätt väg fram och ökad efterfrågan på estetisk höjd i projekten. Läs intervjun här nedan eller på Fastighetsvärlden (betalvägg).

AIX Arkitekter kom till genom att flera mindre arkitektkontor år 2001 beslutade slå sig samman. De två största av dessa var Arksam och Myrenberg Arkitektkontor. Skälen bakom samgåendet var dels praktiska synergieffekter som att kunna dela på kostnader för lokaler och administration, men det handlade också om att de ingående kontoren, som hade olika inriktningar och specialistkompetenser, skulle komplettera varandra och skapa en starkare helhet.

– Grunden för AIX Arkitekters verksamhet sammanfattas bra i vår affärsidé ”Med kunskap om det redan byggda skapar vi framtida arkitektur”. Den är också ett arv från ett av de tre grundande kontoren, Arksam Arkitekter, som var specialister inom kulturmiljö vilket fortfarande är en stor del av vår verksamhet. Affärsidén är definitivt inte heller någon pappersprodukt utan ett i allra högst levande förhållningssätt till arkitektur som medarbetarna följer i sitt dagliga arbete. Därifrån sprids en attityd till arkitektur och en arbetskultur som genomsyrar hela kontoret, säger AIX Arkitekters vd Erik Torvén.

Företaget är sedan starten medarbetarägt, där 12 delägare har 75 procents aktiemajoritet. De övriga 25 procenten ägs av övriga medarbetare.

Vem är Erik Torvén?

Han är verksam arkitekt sedan 25 år, inledde karrriären på Berg Arkitektkontor, nuvarande C.F Möller, där han huvudsakligen jobbade med stora projekt och uppgifter inom kontor, arenor och hotell, men även tidiga skeden och tävlingar. Därifrån fortsatte han till White där han stannade i 14 år.  Där var han bland annat involverad i arbetet med Nya Karolinska under fyra år. Det var ett unikt stort projekt där bara arkitektgruppen omfattade 140 personer. Projekteringen av Nya Karolinska blev därför synonymt med att leda och organisera människor. Då väcktes Torvéns intresse för ledarskap. Sedan dess har han haft olika chefspositioner parallellt med arbetet som arkitekt.

I augusti 2021 rekryterades Erik Torvén som vd för AIX.

–  Jag saknar inte att vara verksam arkitekt utan jag ser det som att jag i stället fått nya verktyg när jag utvecklat min ledarskapskomptens. Men ändamålet, att sprida arkitektur och främja arkitektonisk utveckling, är det samma som när jag var verksam arkitekt.

Tre projekt

Bångska palatset vid Stureplan

– Det är inte ett traditionellt kulturmiljöprojekt utan en rekonstruktion av en 1880-talsfasd samtidigt med en projektering av hela byggnaden till ett modernt kontorshus som vi gör tillsammans med fastighetsägaren TAM. Här får vi använda vår kulturmiljöexpertis när byggnadsantikvarierna gör ett detektivarbete, vilket gör det till ett projekt som är som skräddarsytt för oss.

Kylfacket i Slakthusområdet

– Projektet sätter fingret på det moderna kulturarvet. Det är en kylhall från 1930-talet som ska bevaras eftersom den är signifikativ för området. Vi jobbar där tillsammans med Atrium Ljungberg för att utveckla hallen men även lägga till en utbyggnad med moderna kontorsytor så att den gamla unika miljön och de moderna effektiva ytorna ska fungera som en helhet. Det är ett bra exempel på hur man kan behålla spår av historien samtidigt som funktionen anpassas till moderna krav.

Sydöstra stadsdelarna i Uppsala

– Det är ett pågående stadsutvecklingsarbete som löper parallellt med järnvägens fyrspårsutbyggnad mot Arlanda och Stockholm. I kombination med den planerade snabbspårvägen skapar man utvecklingsbar mark i ett intressant kollektivtrafikläge. Vi har fått uppdraget som beställarstöd av kommunen och leder utredningar och ritar förslag på nya stadsdelar. Utvecklingen sker på tidigare oexploaterad mark men med hög medvetenhet kring koldioxidbudgeten. I ett stadsbyggnadsperspektiv kan också nyttjandet av ett stadsnära läge i sig vara en hållbarhetsaspekt.

Bild: Ur Uppsala kommuns fördjupade översiktsplan för de Sydöstra stadsdelarna inklusive Bergsbrunna.

Foto: Åke E:son Lindman

Projekt om aldrig blev av

– Vi deltog för många år sedan i en internationell tävling i Kiev i Ukraina om att bygga 80 000 kvadratmeter museum, biopalats och konsertsalar. Eftersom projektet var så stort var det uppdelat i flera moment och vi vann biopalatstävlingen i konkurrens med kontor som  David Chipperfield Architects. Det hela rann dock ut i sanden och slutade med en mindre ombyggnad som vi inte var involverade i.

Ser man på ett projekt att ni står bakom det?

– Nej inte i på det sättet att vi har en stark formgivare som sätter sin prägel på alla projekt. Vi är ett mångröstat kontor, med många starka formgivare. Det ligger i vår ägarstruktur och i hur vi bildades. Däremot så präglas vi av en gemensam kultur när det gäller förhållningssättet till arkitektur och till uppgiften. Det tar sig uttryck i att vi alltid ska ha med en byggnadsantikvarie i gruppen i tidigt skede varje gång vi tar oss an ett nytt projekt och att vi utgår från antikvariens analys i det fortsatta arbetet. På så sätt säkerställer vi en förståelse för platsen både bakåt i tiden och för sammanhanget här och nu. Utifrån det kan vi sedan dra slutsatser om hur gestaltningen ska utformas framåt i tiden. Vi gör inte trendspaningsarkitektur, det som är på modet just nu, utan vi ser arkitekturen som något vi  passar in i ett större och längre perspektiv. Den filosofin ger nog en viss återhållsamhet och värdighet i uttrycket som är AIX särprägel.

Vilket är ert vanligaste uppdrag?

– Vi har en bred portfölj där byggantikvarie- och kulturmiljöuppdrag, stadsbyggnad och bostäder samt samhällsbyggnader, kontor och utbildning, utgör ungefär en tredjedel vardera. Många av våra uppdrag utgörs nu  av små utredningsuppdrag och uppdrag i tidiga skeden. Det gör att vi inte drabbades så hårt av konjunkturnedgången då det främst är de stora projekten och byggandet som stannade upp. Vi jobbar ofta i långa kontinuerliga processer och kundrelationer men i många korta cykler, som t ex  i husarkitektuppdragen åt SFV.

Vilka typer av uppdrag tar ni inte, varför?

– De stora sjukhusprojekten har vi inte kapacitet för. Det finns även etiska gränser som vi har en policy för. Vi gör till exempel inga uppdrag åt diktaturer. Vi gör heller inte uppdrag som går emot vår tro på en hållbar utveckling.

Har kunden alltid rätt?

– Kunderna har rätt i den meningen att de kan sin egen affär och sina egna drivkrafter. Men vår roll är att vara rådgivare. Kunderna kommer till oss eftersom de kanske inte alltid vet rätt väg för att nå sina mål.. Vi måste ha respekt för uppgiften och kundens förutsättningar och utifrån det vägleda våra kunder i rätt riktning, mot en bra och hållbar arkitektur.

Hur har arkitektens villkor förändrats?

– Jag anser att det har skett en stor förändring i bygg- och fastighetsbranschen under de år jag varit verksam, en förändring till det bättre i stort sett. För 25 år sedan upplevde jag branschen som trögrörlig och som att man på förhand visste hur saker skulle göras, man var också mer inriktad på snabba klipp. Idag uppfattar jag bygg- och fastighetsbranschen som mycket mer seriös med hållbarhetsfrågorna högt på agendan och man är mer innovationsbenägen. Man värderar också arkitektur högre i dag än man gjorde för 25 år sedan när jag började. Det efterfrågas mer estetisk höjd i projekten i dag. Tidigare fanns det i större utsträckning en färdig manual att bygga efter:  Ett kontorshus var stålstomme och HDF-bjäklag, bostadshus var antingen platsgjutna eller byggda av prefabricerade betongelement. Det gjorde att spelrummet för arkitekturen begränsades. I dag när vi infört träbyggnad och återbruk så blir de tekniska möjligheterna större samtidigt som svängrummet för arkitekturen och möjligheterna att utforska nya uttrycksätt ökar.

Hur ser ni på arkitekttävlingen som väg till uppdrag?

– Vi ser tävlandet som ett sätt att bygga kunskap. Det är en bra och intressant form för kunskapsutveckling både för oss som arkitekter och för våra kunder. Samtidigt är det ohyggligt dyrt att tävla, den medvetenheten finns bland arkitekter men inte riktigt bland uppdragsgivarna. Vi tävlar både i öppna tävlingar och i tävlingar där vi bjuds in och vi vill utveckla vårt tävla och bli bättre på detTtotalt sett är det i nuläget en ganska liten, men viktig, andel uppdrag som kommer via tävlingar.

Hyr har ni utvecklats de senaste tio åren och hur vill ni utvecklas framåt?

– Vid starten var vi drygt 50 medarbetare, under 2010-talets byggboom steg efterfrågan på våra tjänster markant och kontoret växte till 90 medarbetare, det antalet har vi sedan legat stabilt kring. 

– För tre år sedan öppnade vi kontor i Uppsala, vi har sedan länge ett starkt fäste där med många uppdrag så det var ett naturligt steg att ta. Vissa av våra kunder i Uppsala efterfrågade också explicit lokal närvaro. Uppdragsvolymen i Uppsala har ökat sedan kontoret etablerades. Det har gett oss mersmak och vi tittar nu på möjligheter att vara mer aktiva på marknader utanför Stockholm med nya kundkontakter och samarbetspartners.

– Generellt har också komplexiteten i uppdragen ökat vilket ställt nya krav på oss som rådgivare och samordnare av specialistkompetens. Vi jobbar i dag ganska mycket som generalkonsulter och det är något jag tror starkt på även framgent.

Hur utvecklar sig lönsamheten generellt i branschen?

– Lönsamhetsproblemen i branschen är påtagliga. Vi tjänade inte speciellt bra med pengar under 2023. Vi fokuserade på att övervintra snarare än att maximera vinsten. 2024 har däremot varit relativt stabilt eftersom vi då hunnit anpassa vår kostym och hittat ett lämpligt arbetssätt.

Hur övervintrar man dåliga tider?

– En åtgärd har varit att satsa mer på försäljning och marknad genom att vi involverat fler personer på det området än tidigare. Vi strävar efter att hjälpas åt  i  försäljningsarbetet och lära av varandra inom organisationen för att bättre förstå hur vi kan närma oss våra kunder.

Hur ser du på konkurrenssituationen mellan de olika arkitektkontoren i dag? Är ni för många?

– Just nu är vi för många eftersom det är hög arbetslöshet och en extrem prispress, men så sent som 2022 var det kompetensbrist. Så på lång sikt råder ingen överetablering, däremot är branschen konjunkturkänslig och det har arkitektbranschen varit även historiskt. De senaste decennierna med nästan ständig tillväxt måste ses som undantag medan nulägehet är det nya normala. Framåt kommer vi inte att kunna stödja oss på de stora projekteringsuppdragen som många arkitektkontor gjort tidigare. Utan framtiden handlar om fler men mindre uppdrag av rådgivningskaraktär och där ligger vi redan i dag ganska rätt med vårt tjänsteutbud. I takt med att projekten blir mindre storskaliga och mer specialiserade med fler inslag av ombyggnad, återbruk och behov av unika lösningar så kommer behovet av rådgivning att öka. Det ger mig hopp om en fortsatt stark marknad.

Hur ser ni på konkurrensen från utlandet?

– Den utländska konkurrensen är bra, den höjer ribban även för svenska arkitekter och har bidragit till att ambitionsnivån för svensk arkitektur höjts väsentligt. Det är även mer regel än undantag med internationella samarbeten i dag. Vi har nätverk som vi underhåller och utvecklar. Det ger oss även  möjlighet att etablera oss på marknader utanför Sverige.

Hur ser ni på förhållandet kvalitet/kostnad/hållbarhet?

– Det gäller att ha ett långsiktigt perspektiv, ju längre tidsperspektiv man har och ju längre tidsperiod man räknar på desto mer tenderar kvalitet, hållbarhet och kostnad att korrelera. Hållbarhet och kostnad är inte alls fiender utan resurssnålhet innebär ofta att det faktiskt kan bli billigare, främst på lång sikt men faktiskt också ofta på kort sikt.

Vad gör ni idag som ni inte kommer att göra om tio år?

– Arkitekturen kommer att utvecklas mot det specialanpassade och mot mer av kreativt lapptäcke av olika tekniker och tidsepoker och bort från standardlösningar. Vi kommer att se mycket mer förädling på ett noga inkännande vis snarare än det storskaliga utkavlandet av byggnadsmattor.

Text: Jörgen Wiberg, Fastighetsvärlden.

Kontaktperson