Intervju

SISAB undersöker klimatprojektering – så här tänker AIX

Trots ansträngda tider är det, om prognoserna stämmer, en hel del nya elevplatser som behövs framöver i Stockholms stad. SISAB vill stå rustade inför kommande nybyggnadsprojekt och därför arbetar de redan nu med bland annat frågan om de nya gränsvärden som kommer både från Boverket och Stockholms stad. Som en del i det arbetet undersöker de hur vi arkitekter jobbar med klimatprojektering. Karin Löfgren som är hållbarhetsansvarig på AIX har svarat på deras frågor.

De exakta siffrorna för nybyggnad är inte satta än men Boverket planerar för en rejäl sänkning till 2030. Staden planerar att lägga sig lägre än Boverkets initiala gränsvärde med ambitionen att sänka klimatpåverkan med 50% till 2030. Det kommer bli tufft men är samtidigt vad vi behöver för att kunna bygga hållbart för framtiden.

– Att projektera för klimatet är prioriterat hos oss och vi deltar aktivt i många nätverk just för att dela kunskap, nå skarpa gränsvärden och utveckla våra metoder för HUR vi ska nå gränsvärden ner mot noll till slut, säger Karin Löfgren, hållbarhetsansvarig och arkitekt på AIX. Vi jobbar med vägen dit genom olika samarbeten och jag vill till exempel nämna att vi under flera år arbetat med Tyresö kommun kring deras kravställning (där vi har klimatberäknat och analyserat skolor och förskolor) och vi har varit bollplank kring kravställning och stöd kring anbudsfrågor om klimat i upphandling. Vi har hållit seminarium tillsammans med kommunen där vi lyft och resonerat just kring de frågor som ställs nedan. Att arbeta cirkulärt är den enda möjligheten att klara klimatmålen. Det är riktigt hoppfullt när vi ser att detta verkligen fungerar – ett hopp vi gärna delar med oss av.

SISAB undersöker nu hur vi på arkitektkontoren jobbar med frågan i dagsläget. Karin Löfgren, hållbarhetsansvarig AIX, har svarat på deras frågor.

Hur väl känner ni till Boverkets och Stockholms stads arbete med nya gränsvärden för klimatberäkning?

– Vi känner väl till tankegångarna och arbetet men även att politikerna varken på nationell eller kommunal nivå ännu vågat ”trycka på knappen”. Det är synd eftersom så många kompetensutvecklar och utvecklat produktion och material och vi vet att det fungerar att bygga med mindre utsläpp. Men vi tror det kommer, det finns ju med i stadens budget för 2024. Boverkets siffror kommer bland annat från en undersökning som nu till sin tredje och reviderade upplaga beställts från KTH. Som vi ser det kommer det inte dröja ända till 2030 innan Boverkets gränsvärden kommer.

Hur arbetar ni med frågeställningen på ert kontor?

– Vi har praktisk erfarenhet av att projektera och processleda projekteringsgrupper mot tuffa klimatkrav. Till exempel i Parkhuset för Fabege där de hade som mål att halvera klimatutsläppen för en genomsnittlig kontorsbyggnad över hela livscykeln. Vi har olika metoder att erbjuda till beställare som önskar arbeta mot klimatgränser och vi anpassar oss till vad som passar vår beställare bäst. Vi arbetar mot klimatmål i alla skeden av projektering och även i samverkan med entreprenör. Vi har därför olika sätt att tidigt i processen kunna klimatberäkna för att kontrollera att vi håller oss inom rätt ramar. Vi kan även beräkna i senare skeden. Vi jobbar just nu med tre olika program och beräkningsmetoder men framför allt vet vi hur vi ska utforma byggdelar och välja material för att sänka belastningen. Viktigt är att förutsättningarna stödjer målet och därför är vi även gärna med i programfasen.

Vad tycker ni att SISAB som fastighetsägare ska prioritera?

– Jag tycker inte ni ska vänta med att ställa krav på både projektering och upphandling med klimatbudget. Det krävs ett lite annorlunda sätt att handla upp, följa upp, osv, och det är bättre att i lugn och ro i förväg påbörja detta arbete och hitta en metodik som passar er, än att vänta tills det blir lagkrav och skarpt läge. Det kommer även att behövas olika stommaterial, till exempel trästommar och mer biobaserade material, och kanske kräver detta en ändrad metodik. Börja med ett projekt, mät koldioxiden i förväg och följ upp i bestämda skeden. Målstyr. Tillåt avsteg från rambeskrivning i samarbete med förvaltning.

Var ser ni att ni kan påverka mest (både i nyproduktion och ombyggnad)?

– Med materialval, formfaktor och återbruk. Det material som väljs skall projekteras in optimerat det vill säga inte i extra mängder för att det är enklare (som är brukligt i till exempel betongdelar). Ju tidigare klimatbra val görs ju mer koldioxid kan sparas. Gränsvärdet skall vara säkrat i förfrågningsunderlaget. Sedan kan bara ändringar i marginalen göras utan att det blir stora omprojekteringskostnader. Det roliga är att eftersom det handlar om att spara material när man jagar koldioxid kan det ofta innebära även ett ekonomiskt sparande!

Finns det konsultgrupper ni vill ha (mer) hjälp av tidigt i projektet?

– Ja, förutom att förvaltningen måste vara med, så vill vi gärna ha med konstruktör, akustiker, brand och ventilation. Särskilt för skolor och förskolor behöver vi fundera om det kan finnas alternativa konstruktionslösningar som kan ge bättre klimatvärde.

Vad behöver ni för stöd från SISAB i vår roll som beställare när det kommer till att arbeta med minskad klimatpåverkan?

– Förutom att vi vill ha gränsvärden så vill vi klimatberäkna tidigt och ha med förvaltningen för att vrida på rambeskrivningar som troligen behöver anpassas. Vi vill jobba tillsammans med er och leta möjligheter. Vi ser att det kan bli ett riktigt positivt samarbete med att få fram fint gestaltade lösningar som även är klimatbra. I Tyresö har vi klimatberäknat två förskolor och ser att värdena bara blir bättre och bättre.

Hur inspirerar man teamet så att varje enskild konsult(grupp) tar sin del?

– Med positiv samverkan. Vi brukar ibland få uppgift att starta med en klimatworkshop men det handlar inte om att förevisa hur andra ska göra utan att hitta ett sätt att kommunicera tillsammans. Det måste fastställas att det är ok att ge tips även på andra konsultgruppers lösningar, för allt hänger ihop. För detta krävs transparens och en tillåtande projektering. Idag sitter de flesta inne med kunskap om en lösning som visat sig fungera utmärkt. Det gäller att få fram den gemensamt samlade kunskapen som är relevant för det specifika projektet.

Bygga nytt, bygga om, bygga till, tankar kring det?

– Så lite bygga nytt som möjligt. Vi arbetar mycket med återbrukssamordning, tillbyggnad, ombyggnad och optimering av utnyttjande av befintliga lokaler. När vi räknar koldioxid på återbruk blir det helt absurt att vi inte tar vara på mer. Vi har många projekt där det som vi för tre år sedan inte trodde var möjligt nu är en självklarhet. Uppsala Klimatprotokoll har skrivit ut sina gränsvärden ända till 2030 och för till exempel bostäder kommer dessa vara nere i 90 kg CO2e /kvm BTA tills dess. Det är omöjligt utan att använda återbruk. Men vi kan vända på det och säga: detta kommer driva ett helt nytt sätt att värdera fastigheter. Och värdet kommer öka!

Något resonemang kring hållbarhet, varsamhet/förvanskning, stadsbyggnad, barn som främsta brukare av våra fastigheter eller annat som ni vill dela?

– Absolut, förskolor och skolor är några av våra viktigaste byggnader i samhället. Vi arbetar mycket med BKA och sociala analyser och processer. Men det handlar även om att se värdet i platsen och i de befintliga byggnadernas kulturella värde för människors värderande av ett område. Det kulturella och sociala värdet hänger samman. Vi önskar verkligen att vi skulle kunna få arbeta mer med påbyggnader och tillbyggnader kring befintliga skolor istället för att som vi tidigare gjort, räknat bort dem och rivit därför att de med dåtidens ögon inte hållit måttet. Vi har ju antikvarier på AIX och det blir ofta ett fruktbart samarbete när vi har med deras kompetens i projekt.