Byggnadsantikvarisk expertis

Fyrar

Ombyggnad

Byggnadsantikvarisk expertis

På uppdrag av Sjöfartsverket, har AIX byggnadsantikvarier ett flertal uppdrag för deras kulturhistoriskt värdefulla fyranläggningar. Fyrarna ligger spridda längs landets kust, från norr till söder, på sandiga dyner, svåråtkomliga öar och höga klippor. De har också sinsemellan olika karaktär, uppförda i olika material och byggnadssätt beroende på funktion, placering och byggnadstid. Var och en med sin egen personlighet.

Byggnadsantikvariens roll i arbetet med fyrarna har innefattat antikvarisk rådgivning, att ta fram kulturhistoriska kunskaps-, planerings- och beslutsunderlag inför renoveringar och därefter medverka under arbetenas genomförande.

Sandhammarens fyr
Sandhammarens fyr uppfördes 1862 och är fyringenjör Gustav von Heidenstams första fyrkonstruktion helt i järn. Fyrtypen, som är en fackverkskonstruktion med standardiserade delar kom att kallas hedeinstammare. Heidenstam utvecklade här sina idéer och erfarenheter från Gotska Sandön och skapade en fyrkonstruktion som var särskilt anpassad för lösa grundförhållanden, där förankringen i sanden utfördes med skruvpålar. Sandhammarens fyr tillverkades i Hällefors bruk i Västmanland och fraktades till platsen som byggsats.
Fyren är välbevarad både exteriört och interiört, men omfattande läckage från lanterninen och fönster med mera förekom med svårartade rostangrepp på järn- och stålkonstruktioner som följd och fyren hade omfattande behov av renovering. Arbetena utfördes 2023-2024 och omfattade bland annat lagningar i stålkonstruktionen samt ommålning av både insidan och utsidan.

Stora Karlsö fyr

Fyrplatsen på Stora Karlsö anlades 1886–1887 på en klippa 38 meter över Östersjöns yta, som ett kombinerat fyr- och boningshus. Byggnaden är uppförd i kalksten och ritades av fyringenjör John Höjer, som studerat det franska fyrväsendet vilket tydligt avspeglar sig i Karlsöfyrens utformning.

Det var den kraftiga expansion av sjöfarten kring och förbi Gotland som skapade behovet av en fyr på just den platsen. Utbyggnaden av fyrbelysta farleder fick sin kulmen under slutet av 1800-talet. Exporten av trävaror, järnmalm, kalk, pappersmassa ökade från Sverige liksom importen av olja, kol och koks. Även passagerartrafiken ökade avsevärt med nya större ångfartyg.

Sten till fyrbyggnadens bröts i ett stenbrott söder om fyrplatsen och de påkostade omfattningarna av kalksten kring dörrar och fönster höggs på ön. Uppförandet av den pampiga byggnaden kostade 28.000:- och därtill kom själva fyrljusapparaten från franska Barbier & Fenestre för 16.000:-.

Som en del av ramavtalet med Sjöfartsverket avseende vård och underhållsplaner har AIX upprättat 3D-dokumentation i form av 3D-skanning och fotogrammetrisk dokumentation av bland annat Stora Karlsö fyr.

Läs mer om Digitalisering

Bjuröklubbs fyr
Bergudden Bjuröklubb mellan Skellefteå och Umeå har alltsedan medeltiden haft betydelse för sjöfart, fiske och sälfångst. Platsen finns beskriven redan i Olaus Magnus Historia om de nordiska folken, nedtecknad under 1500-talet, Fram till 1930-talet utgjorde Bjuröklubb också ett fiskeläge och i det lilla samhället ingick även lotsar, fyrpersonal och tullare.

Fyrplatsen anlades 1859 och ingick i det av Lotsväsendet framtagna förslaget om förbättring av fyrarna i landet. Fyrbyggnaden uppfördes efter ritningar av C F Carlsson, konstruktör och sedermera fyringenjör på Fyringenjörskontoret. Byggnaden är en tolvkantig murkonstruktion i eldfast tegel från Höganäs och en kopparklädd lanternin. Det höga läget i landskapet innebar att fyren inte behövde byggas mer än 7,5 meter hög. 1921 tillbyggdes fyren med ett mistsignalhus och omkring 1949 ett maskinhus på var sin sida om fyrtornet, då delar av murkonstruktionen byggdes in. Murkrönet är täckt av skivor i gjutjärn som ursprungligen saknade underliggande tätskikt. Vattenläckage förekom i skarvar mellan skivorna, i plåtanslutningar mellan tillbyggnaden och den murade konstruktionen samt i otätheter i lanterninen, med fuktskador i ursprungligt murverk och i fyrens tillbyggnader som påföljd. Den nu avslutade renoveringen har bland annat syftat till att åtgärda dessa läckageproblem.

Klövholmen

I samband med att industrialiseringen tilltog i fart, inleddes under 1880-talet en större utbyggnad av fyrbelysta farleder runt landets kuster. Syftet var att ytterligare underlätta för sjötransporterna, som industrin blivit alltmer beroende av. Ledfyrar placerades därför längre in i skärgårdarna och ofta kunde dessa bestå av ett kombinerat fyr- och bostadshus av trä.
På Klövholmen i Stockholms norra Skärgård, intill Kanholmsfjärden, uppfördes Klövholmens fyrhus år 1885. Fyren ritades av L. Fr. Lindberg. Liknande fyrhus uppfördes på flera platser, men Klövholmen är det enda som finns kvar av sin sort. Byggnaden uppfördes med ett vaktrum där det gick att sköta om en linsapparat av sjätte ordningen som var placerad i en lykta på byggnadens utsida. Nybyggnadsritningarna visar en byggnad med relativt mycket dekorativa snickerier, särskilt på entrésidan som vändes mot land.