Arkitektur i trä – utveckling och passion

Ur artikel i Branschaktuellt

Allt går snabbare idag. Industrialiserade processer och system digitaliseras. Det ger möjligheter, men med hastig framfart ställs krav på kunskap för att helheten skall bli hållbar.

I ett samtal med AIX arkitekter framhålls deras passion för träbyggnad och lyhörda analyser.

– Vi vill gärna arbeta i en dynamisk projektprocess där intressenter samlas runt en möjlighet utan att rollerna alltid är helt tillsatta och därför inte låsta, säger Katja Hillström delägare i företaget.

Just materialet trä öppnar nya dörrar. AIX har nu flera projekt med påbyggnader i trä på samhällsfastigheter, till exempel idrottshallar, där projekt kommit vidare tack vare att fler aktörer kommit in och kunnat delta.

Varför arbetar AIX gärna med trä?

– AIX Arkitekter var bland de första att i Sverige arbeta med KL-trä. Det var innan det fanns en egen produktion av KL-trä i landet.  Sättet att använda trä var helt nytt. Produkten hade utvecklats i Österrike och Schweiz, säger Karin Löfgren, arkitekt och hållbarhets- och träbyggnadsstrateg på AIX.

2003 vann AIX en tävling med sitt förslag till en elegant ridhall i Flyinge.  Det var fantastiskt roligt att se vad materialet kunde användas till för att formge ett rum med stor spännvidd.  Efter ridhallen projekterade kontoret Sveriges första parkeringshus, flerfamiljshus och hotell byggda i KL-trä.

– Något jag tycker vi behöver lyfta mer är att trä är ett material där möjligheterna att förena konstruktion och gestaltning i hybridformer är väldigt outforskade. Det var just hybridoptimeringen som var genialisk med Flyinge, fortsätter Karin.

– Stora frågor behöver besvaras av fler personer ihop. Det är nyckeln, säger Katja Hillström, delägare AIX Arkitekter.

– Det är just samarbetet vi drivs av samt att ha överblicken i processen. Det går i linje med att lösa stora stadsbyggnads- och hållbarhetsfrågor. När det kommer till social- och miljömässig hållbarhet ser vi att det behövs integrerade lösningar. Vi har varken tid eller råd längre att bygga skolan på en markplätt, biblioteket på en annan och bostäderna på en tredje (av olika intressenter dessutom), säger Katja. Att koppla klimatfrågan till byggprocessen är ett pedagogiskt isberg. Ingen reglering finns. Allt ansvar ligger på personliga och privata initiativ. Vi arkitekter kan bidra till att en beställare når egna formulerade klimatmål.

– Det är idag klimatsmart att nyttja trästommar. Här är det hårda siffror som gäller. Med LCA-analyser går det att se att träbyggnader gör skillnad. Det är häftigt att se, säger Karin Löfgren.

Vad är ert drömprojekt just nu?

– Det är att arbeta mer med skolor och förskolor i trä. I Norge är detta vanligt av bland annat hälsoskäl. Att få till ekonomiska och vackra lösningar med trämaterialet exponerat, så att det också gör skillnad för barnens upplevelser, hälsa och inlärning, avslutar Katja Hillström.