Att återanvända
Vår hållning till arkitektur är att allt vi gör är tillägg och förändringar i en befintlig miljö. Även nybyggnader blir tillägg i vår existerande värld. Det befintliga är en resurs att förvalta och förädla.
Trappan för ResursHUShållning illustrerar vår hållning och omfattar hela spannet från förlängning av en byggnads – eller stadsplans liv till nyproduktion. Ju högre upp i trappan åtgärden hamnar, desto mer resurser krävs för att uppfylla åtagandet.
Det andra trappsteget handlar om att återanvända, där det byggda behåller eller återfår sin ursprungliga användning, en funktion som ibland har ändrats sedan byggnaden uppfördes. Vår omvärld och våra liv förändras av yttre omständigheter och genom egna val. Livet förändras medan byggnaderna står kvar vilket kan ställa till problem, eller som Winston Churchill uttryckte det ”Vi formar våra byggnader, men därefter formar byggnaderna oss”.
– Vår utmaning med återanvändning är att anpassa det byggda efter samhällets och individens nya krav och behov på ett resurssnålt sätt, utan att byggnadens kvaliteter för den skull går förlorade. Vi söker efter vackra och effektiva lösningar som gör att verksamheter kan finnas kvar och utvecklas i det redan byggda. Det kan till exempel handla om energibesparande åtgärder som gör att huset kan fortsätta fungera som bostad eller tillgänglighetsanpassningar som gör att kyrkan kan fortsätta att fungera som just kyrka. Den resurs-besparande åtgärden med att återanvända jämfört med att riva och bygga nytt är enorm.
Erland Montgomery, arkitekt och partner
Läs mer om Restaurering
Bibehållen funktion och infrastruktur i Gustaf Vasa kyrka
För några år sedan genomgick Gustaf Vasa kyrka det största kyrkorenoveringsprojektet i Stockholm sedan återuppbyggnaden av Katarina kyrka på 1990-talet. Gustaf Vasa byggdes om både in- och utvändigt för att möta församlingens nuvarande och framtida behov. Den behövde även anpassas till gällande regler för brandskydd, tillgänglighet, arbetsmiljö och energiförbrukning, samtidigt som hänsyn togs till kulturmiljölagen. De kulturhistoriska värdena kunde i flera fall förstärkas.
2018 delade ROT-prisjuryn ut ett särskilt hedersomnämnande till Gustaf Vasa kyrka med motiveringen: Ett särskilt gott exempel på hur en genomgripande renovering kan föra in ny teknik och nya funktioner i en historiskt känslig miljö och samtidigt ta stor hänsyn till dess förutsättningar och särart.
– De ändringar och tillägg som vi gjort samspelar med den ursprungliga arkitekturen. Det har varit viktigt att i alla delar använda genuina och traditionella material som håller över tid och som åldras värdigt, säger Mona Lantzourakis, ansvarig arkitekt för Gustaf Vasa kyrka. Att göra kyrkan tillgänglig för alla har varit en viktig och självklar del av den stora ombyggnaden. Lösningarna har utformats omsorgsfullt i samklang med den kulturhistoriskt värdefulla miljön.
Kyrkan belönades med S:t Julianpriset på internationella funktionshinderdagen och har även nominerats till Stenpriset och Årets bygge.
Renovering och modernisering av Göteborgs art-deco-pärla
Göteborgs stadsteater har genomgått en omfattande ombyggnad som avslutades 2021. Cirka en tredjedel av teatern byggdes om och renoverades. De mest värdefulla rummen genomgick en pietetsfull restaurering medan nya rum bygges om och tillskapades på byggnadens villkor. På samma sätt passades installationerna in på byggnadens villkor – i kulturhistoriskt värdefulla rum är de knappt synliga medan de i nya delar ingår som delar av gestaltningen. Det nya och det gamla knyts samman av en ny trappa bakom vestibulen.
I projektet ingick restaurering av de befintliga utrymmena och ombyggnadsarbeten för en ny tredje scen. Det totala antalet teaterplatser ökade på så vis med cirka 100 platser och behovet av nya publika miljöer uppstod. Därför tillskapades en ny restaurang, Restaurang Tiljan, som är belägen i bottenplanet. Restaurangen fick även en ny, egen tillgänglig entré från Berzeliigatan. Även andra publika rum mot Götaplatsen byggdes om och fick nya ytskikt.
När den stora teatersalongen byggdes om år 2000, täcktes den ursprungliga, champagnefärgade velourtapeten över av moderna skivmaterial. På väggarna under gradängen fanns delar av tapeten kvar. Det skräpiga utrymmet byggdes om till Bar Thalia och de fantastiska tapeterna satts upp på nytt efter att ha blivit omhändertagna, tvättade och förstärkta av konservatorer. Lyckligtvis hade några rullar av originaltapeten sparats från 1930-talet som kom till användning när rummet iordningställdes.
– Vi strävade genom hela projektet efter att se byggnadens arkitektur och funktion som en helhet. Vi ville tillvarata och återskapa det stiliga och tidstypiska hos teatern, samtidigt som Stadsteatern skulle kunna erbjuda nya rum som möjliggör teaterkonst på högsta nivå, säger Erland Montgomery, ansvarig arkitekt för Göteborgs stadsteater.
ResursHUShållning
Trappan för ResursHUShållning illustrerar vår hållning och omfattar hela spannet från förlängning av en byggnads – eller stadsplans liv till nyproduktion. Ju högre upp i trappan åtgärden hamnar, desto mer resurser krävs för att uppfylla åtagandet.
