Markuskyrkan
Befintlig belysning i kyrkorummet upplevdes som otillräcklig av både besökare och i kyrkan verksamma. Av den anledningen hade ett antal armaturer tillkommit i modern tid som förvanskade rumsupplevelsen och var svårt bländande. Dessa satt högt upp på väggarna och ljuskällor var svåra att nå för service och underhåll.
Kyrkorummet är kulturhistoriskt mycket värdefullt och därför var belysningsförslagets målsättning att uppfylla verksamhetens behov och samtidigt ta hänsyn till kulturella värden. Genom att ersätta de senare tillkomna armaturerna med mer ändamålsenliga och diskreta armaturer kunde en bättre balans mellan ljuset från de nya armaturerna och de befintliga pendlarna uppnås. Den nya belysningen ligger närmare arkitektens ursprungliga vision för kyrkorummet samtidigt som dagens behov kan tillgodoses.
Ljuskällor valdes med hänsyn till energiförbrukning, livslängd och ljuskvalitet. Lösningen blev att använda lågvoltsbaserade ljuskällor. Dessa har en brinntid av 5 000 h och genom att ljusregleras ned minst 10% kunde brinntiden fördubblas till ca 10 000 h.
I sidoskeppet förstärktes ljuset mot körens repetitionsyta med hjälp av diskreta ljusramper bestående av LED-lister placerade på stålbalkar i takvalv.
Alla armaturer kan nivåregleras individuellt och belysningen fick ett nytt styrsystem som är scenbaserat. Detta innebär att färdiga balanser mellan olika delar av belysningen kan återkallas med tryckknappar på en touchskärm.